Spiralregeln
flöde och matematik
Komposition och regler är guider för att leda åskådarna av dina bilder dit du vill de ska se. Det drar deras öga till delar av bilden där du vill att de skall fästa blicken. Samma sätt att leda betraktaren dit man vill gäller som bekant även för ljus, färg och andra komponenter. Men när vi använder oss av kompositionsregler handlar det om placering, jämfört med färgers och ljus egenskaper.
Denna veckas komponent, gyllene spiralen, med dess egenskaper har en egen unik förmåga att på ett naturligt sätt leda blicken in i bilden. Många anser att gyllene spiralen är att föredra över tredjedelsregeln eftersom den skapar ett bättre flöde i bilden. Men även för att den lägger huvudmotivet närmare ytterkanten på bilden och skapar mer tom yta, fritt för fantasin att använda.
Naturliga spiraler har ett proportionellt förhållandet ungefär motsvarande Fibonacci-talföljden. Denna unika sekvens har influerat konstnärer sedan renässansen. Talföljdens uppbyggnad består i att varje nummer i sekvensen är summan av de två tidigare siffrorna. Man börjar med 1, 1. Här är de första Fibonaccitalen 1, 1, 2, 3, 5, 8, 13, 21 … Matematiskt är spiralregeln en så kallad logaritmisk spiral som är asymptotisk i naturen.
Mer om herr Fibonacci och matematiken senare.
Som ni ser i bildexemplet nedan sveps man med i ett flöde som spiralen naturligt bidrar till och ”åker med” in till flugans öga.
Där läggar man alltid skärpa och fokus. Se gyllene spiralen inlagd i bilden under..
En fröjd för ögat
flöde, behag och behållning
Eftersom spiralregeln anses visuellt attraktiv och helt enkelt en fröjd för ögat kan den nyttjas som en guide eller så kallad regel för att komponera. Innehållet och placeringen av de olika komponenterna i bilden skall få betraktaren att vara kvar i sitt betraktande så länge som möjligt. Man strävar efter att skapa en behaglig känsla men också ett flöde för ögat att följa.
Den mjuka behagligt flödande spiralen sägs därför vara utmärkt att använda som guide för att uppfylla ovanstående behov. Denna regel handlar om att leda betraktaren från en del av bilden till en annan i en svepande kurva.
Användningsområdena är inte bara begränsade till naturligt spiralformade objekt som snäckor eller spiraltrappor. Du kan alltid använda det på objekt där känslan stegras och ökar i betydelse ju närmre den kommer ”gyllene punkten”. Som blombladen som cirklar in till mitten av blommans pistiller eller den böjda kroppen av en katt som cirkelformat rundar in mot mot dess ögon.
En bäck där ormbunkarna och stenarna i förgrunden sveper runt i spiralform och senare landar på huvudmotivet – stenbron.
Se gyllene spiralen inlagd i bilden under..
Var hittar vi den?
I naturlig miljö
Gyllene spiraler och andra naturliga spiraler tros fånga vår blick åtminstone delvis på grund av deras förekomst i naturen. Du ser dem naturligt i bland annat följande motiv:
Onaturlig miljö –
Används av många kända varumärken och i deras logotyp, reklamkampanjer etc för att tilltala och locka visuellt. Det gyllene snittet och de olika reglerna har använts av företag som Apple att utforma produkter och sägs bland annat ha använts av Twitter för att skapa sin nya profil och har även använts av många andra stora företag över hela världen att designa logotyper.
Herr Leonardo Fibonacci av Pisa
och kaninens förhållande till våra komponeringsregler
Född i Pisa runt 1170, död cirka 1250, räknas som en av Italiens och världens största matematiker. Leonardo ligger bakom den talserie som är grunden för gyllene spiralen – Fibonacci-talserien. Han använde talen för att beskriva tillväxten hos kaniner. Talen beskriver antalet kaninpar i en grupp kaniner efter n månader om man antar att:
- Det finns endast ett par nyfödda kaniner den första månaden.
- Nyfödda kaniner blir könsmogna från månad två och framåt.
- Det uppstår inga genetiska problem på grund av inavel.
- Varje månad föds en unge per könsmogen kanin.
- Ingen av kaninerna dör.
Antalet kaninpar efter en given månad är: 1, 1, 2, 3, 5, 8, 13, 21, 34, 55, 89, 144, 233, 377, 610, 987, 1597, 2584, 4181, 6765, 10946, 17711, 28657, 46368, 75025…
Bild på Herr Fibonacci
Fibonaccitalen hänger på ett intressant sätt ihop med det gyllene snittet. Delar man ett visst givet tal med det föregående närmar man sig det gyllene snittet ju högre tal man väljer.
Ex. 144/89 = 1,6179…
Källa – http://sv.wikipedia.org
Här är en utmärkt video som på ett enkelt sätt förklarar både gyllene spiralen och Fibonaccitalen och hur de hänger ihop.
Nästa vecka – sammanfattar och summerar vi kompositionsreglerna