Tredjedelsregeln

dela upp och placera

Genom att dela upp din bildyta som nedan i tre lika delar både vertikalt och horisontellt skapar du ett rutnät som i kompositionssammanhang kallas tredjedelsregeln. Det är den mest kända regeln i ämnet komposition.

Tredjedelsregeln används för att dela upp områden i bildytan som t ex. förgrund, mellangrund och bakgrund i tre lika delar. Men den används också för att placera motivet i knytpunkterna där de gyllene linjerna möts. Dessa punkter kallas även kraftpunkter. Tredjedelsregeln är en enkel men kraftfull princip som gör att bilderna ser intressanta, professionella och harmoniska ut.

Tredjedelsregeln är en förenklad version av den matematiskt korrekta gyllene rektangeln nedan. Det är här gyllene snitten, siffran och förhållandet 1:1.618 kommer in i leken.

Tredjedelsregeln är ett rutnät uppdelning i jämna tredjedelar (33/33/33).

Gyllene rektangeln är ungefär 38/24/38 eller mer exakt förhållandet 1:1.6180.

Tredjedelsregeln – min kompis Anders Karlsson och hans Harley Davidsson – stående format där motiven hamnar bra i båda vertikala linjerna men även i knytpunkterna. Horisonten hamnar exakt på övre linjen.

Gyllene snittet – Morups Tånge fyr vid Glommen Falkenberg – här i stående format och beskuren i efterhand exakt i rutnätet helt enligt gyllene snittets proportioner. Som ni ser är kraftpunkterna och linjerna närmare mitten än tredjedelsregeln.

Horisonten är i höjd med övre gyllene linjen och fyren ligger längs med den högra gyllene linjen.

Se även hur väl förgrund, mellangrund och bakgrund hamnar i rutnätet.

Historik och matematik

Historiken och matematiken som ligger till grund för gyllene snittet kan du hitta hur mycket som helst om på internet men nedanstående tycker jag sammanfattar begreppet väldigt bra:

Gyllene snittet var känt redan av Pythagoras och de gamla grekerna och genom tiderna, kanske framför allt under renässansen, har man i detta förhållande velat se en norm för den fullkomliga harmonin hos mått och proportioner inom måleriet, fotokonsten, arkitekturen och bildhuggarkonsten. – Wikipedia –

Matematiken och sambandet med Fibonacci-nummerserien bra förklarat hittar du här.

Två videor om gyllene snittet som är både roliga och lärorika:

Golden Ratio Fibonacci Sequence TEDxEast: Matthew Cross

Arthur Benjamin: The magic of Fibonacci numbers

Undvik motiv i mitten

När vi betraktar bilder föredrar vi regeln om tredjedelar helt enkelt därför att det skapar ett visst flöde eller riktning som ögat kan följa – ett flöde eller riktning som är tilltalande för ögat. Det innebär att ett motiv placerat med regeln om tredjedelar skapar mindre spänning för ögonen än när ett motiv placeras i mitten. Den största fördelen med regeln om tredjedelar är att det uppmuntrar oss fotografer att flytta motivet bort från mitten.
Central placering av motiv är statiskt. Om ett motiv är på lika avstånd från alla håll finns ingen underförstådd känsla av rörelse eller förflyttning. Objektet är balanserat och därmed i vila. Det finns ingen spänning, ingen bogserbåt i endera riktningen.

Horisonten och tredjedelsregeln

Av samma anledning som ovan skall man undvika lägga horisonten i mitten. Men som vanligt – det gäller inte alltid och i tidigare inlägg har jag nämnt den japanske Hasselbladsvinnaren Hiroshi Sugimoto som blivit erkänd för sina ”mittenhorisonter”. Spot on…

Du kan välja att lägga horisonten på antingen den nedre linjen eller den övre. Om du t ex. har en intressant förgrund men tråkig klarblå himmel väljer du den övre. En grym himmel men tråkig förgrund, nedre linjen.

Tredjedelsregeln fungerar inte alltid

En sak som ni kommer att märka om regeln om tredjedelar strikt följs är att det inte verkar fungera hela tiden. Gå då hellre på din ”det känns inte rätt”-känsla och fundera ut en annan komposition. Det finns ingen anledning att tvinga in linjerna och brytpunkterna i ditt komponerande.

Nästa veckas inlägg – tar vi upp de sista tre reglerna diagonal, triangel och spiralregeln.