Träden i Lärjedalen

Rubriken får mig att tänka på ”skogen i mumindalen” och mystiken och spänningen i filmerna som barnen tittade på när de var små.
Kan ni föreställa er snusmumriken komma vandrande med våren. Lite tidigare än vanligt eftersom det är snöfritt och fortfarande december.

Det är kul att vandra omkring, filosofera och spontanfotografera och när man senare tittar på bilderna kan tänka tillbaka på tillfället. År efter år.

Det första som jag lade märke till och som fick mig att stanna och ta bilden var de krokiga trädstammarna som träder fram ur dimman i bakgrunden. Kontrasten mot bakgrund är som störst i dem och de sprider ut sitt grenverk på liknande sätt som t. ex. floder och dess biflöden skapar floddeltan.

Lägg också märke till hur bilden är uppbyggd och lagrad i horisontella skikt nerifrån och upp med brunt gräs, grönt gräs, brunt gräs, staket, glesa träd, täta träd och slutligen himmel.

Förgrunden med gräset och staketet förankrar bilden och skapar balans och blir som en plattform för träden att hålla fast vid.
Träden som finns på sidorna är högre än huvudmotiven i mitten och skapar en slags naturlig inramning och gör att ingenting spiller ut på sidorna.
Upprepande visuella element som i detta fall linjer i form av trädstammar och staketstolpar skapar rytm.
Och när du upprepar något i en bild, t. ex. en viss storlek, form eller färg gör det att totalupplevelsen av bilden blir större.

Kamerainställningarna och utrustningen jag använde beskrivs i detalj nedan och objektivet är av en äldre sort av modell Nikon 75 – 150 f/3,5. Som lite kuriosa kan jag nämna att detta objektiv är känt för att det användes av Galen Rowell när hans mest populära foto togs – ”Potala Palace Rainbow”.

Summering

Försök se mönster och repetition när du fotograferar nästa gång. De lägger till ytterligare en dimension till din bild.
Och det är inte alltid den senaste tekniken eller de bästa objektiven som behövs för att skapa något fint.
Bilden ovan är inte superskarp eller helt perfekt men jag gillar den ändå.